Är en SYV-plan obligatorisk?

Nej, ingen lag eller förordning kräver ett dokument med det namnet. Skollagen kräver att eleverna har tillgång till vägledning, och Skolverkets allmänna råd säger att huvudman och rektor bör planera, följa upp och fördela ansvaret. En skriftlig plan är det vanligaste sättet att göra det och att visa det vid en granskning.

Är Skolverkets allmänna råd om studie- och yrkesvägledning bindande?

Nej, de är rekommendationer. En skola som inte följer dem behöver kunna visa att den uppfyller lagen på ett annat sätt. Råden, SKOLFS 2013:180, gäller fortfarande och har inte ändrats sedan 2013.

Vem ansvarar för SYV-planen?

Rektorn ansvarar för att vägledningen organiseras och att ansvaret är fördelat. Huvudmannen ansvarar för mål och resurser. Studie- och yrkesvägledaren skriver ofta planen, men hela skolan arbetar efter den.

Finns det ett krav på hur många elever en SYV får ha?

Nej. Varken skollagen eller de allmänna råden anger hur många elever en studie- och yrkesvägledare får ha. Kravet är att elevernas behov av vägledning kan tillgodoses.

Hur många dagar prao ska eleverna ha?

Minst tio dagar sammanlagt, från och med årskurs 8 (skollagen 10 kap. 8 a §). Prao görs i första hand på en arbetsplats och i andra hand på ett yrkesprogram i gymnasieskolan.

Hur ofta ska planen revideras?

Det finns inget fast krav, men en plan som revideras inför varje läsår håller sig levande. Planera också för en större revidering inför hösten 2028, när de nya läroplanerna börjar gälla.

SYV-plan: vad skollagen kräver och vad planen bör innehålla

I den här artikeln

Vad en SYV-plan är
Vad lagen och styrdokumenten säger
Vad en bra SYV-plan innehåller
Exempel: en plan per årskurs
Vad Skolinspektionen tittar efter
Det som ändras 2028
Vanliga frågor

Vad en SYV-plan är

En SYV-plan, eller plan för studie- och yrkesvägledning, beskriver hur en skola eller huvudman arbetar med vägledning: vilka mål som gäller, vem som gör vad och vad eleverna är med om i varje årskurs.

Ordet finns inte i lagen. Det som finns är en rätt för eleven och ett ansvar för skolan, och planen är det sätt de flesta skolor väljer för att ta det ansvaret.

Vad lagen och styrdokumenten säger

Fem texter styr arbetet. Varje rad länkar till den officiella texten.

Skollagen 2 kap. 29 §
Elever i alla skolformer utom förskolan ska ha tillgång till personal med kompetens att möta deras behov av vägledning. Fram till juli 2028 gäller det inte heller förskoleklassen.
Officiell text
Skollagen 2 kap. 30 §
För att anställas tillsvidare för studie- och yrkesvägledning krävs en utbildning för det. Utan den går det att anställas för högst ett år i taget.
Officiell text
Lgr22, avsnitt 2.6 och 2.8
Hela skolan ska ge eleverna underlag för att välja fortsatt utbildning. Rektorn ansvarar för att den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför valen.
Officiell text
Gy11, avsnitt 2.4 och 2.6
Personalen vägleder efter en arbetsfördelning som rektorn gör. Rektorn ansvarar för att vägledningen organiseras inför valen i skolan och inför framtida utbildning och yrke.
Officiell text
Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2013:180)
Gäller fortfarande. Huvudmannen bör konkretisera målen och se till att resurserna räcker. Rektorn bör ha rutiner för att planera, utvärdera och utveckla vägledningen och göra ansvarsfördelningen tydlig.
Officiell text

Vad en bra SYV-plan innehåller

Sex delar, i samma ordning som de allmänna råden.

1. Elevernas behov
Vad eleverna på just er skola behöver. Börja med en kartläggning och uppmärksamma särskilt elever med funktionsnedsättning.
Officiell text
2. Mål på skolnivå
Några få mål som konkretiserar de nationella målen, till exempel självkännedom, kunskap om arbetsliv och utbildning och förmågan att välja.
3. Vem gör vad
Ansvaret mellan SYV, lärare, mentorer och rektor, och hur ni samarbetar.
4. Aktiviteter per årskurs
Konkreta aktiviteter från de yngsta eleverna och uppåt, inte bara inför gymnasievalet. Se exemplet nedan.
5. Vägledningssamtal
Vilka elever som erbjuds samtal och när, utifrån deras behov.
6. Uppföljning
När planen utvärderas och revideras, helst inför varje läsår.
Officiell text

Exempel: en plan per årskurs

Ett exempel att utgå från. Anpassa det efter er skola.

Årskurs	Tema	Exempel på aktivitet	Ansvarig
F–3	Yrken omkring mig	Föräldrar och personal berättar om sina jobb	Lärare
4–6	Självkännedom	Vad jag är bra på och tycker om, kopplat till ämnena	Lärare med stöd av SYV
7	Arbetsliv och utbildning	Studiebesök och yrken i undervisningen	Lärare och SYV
8	Prao	Prao, minst tio dagar sammanlagt under åk 8 och 9, förberedd och efterarbetad	SYV och mentor
9	Valkompetens	Vägledningssamtal, gymnasiemässa och gymnasievalet	SYV
Gymnasiet år 1	Individuell studieplan	Studieplanen gås igenom och revideras vid behov	Mentor och SYV
Gymnasiet år 2–3	Vidare studier och arbete	Behörighet, högskoleprov och samtal om nästa steg	SYV

Vad Skolinspektionen tittar efter

När Skolinspektionen granskade 30 grundskolor 2023 behövde alla utveckla sitt arbete med studie- och yrkesvägledning.

Planen fanns men användes inte
Det var ganska vanligt med en plan, men den var ofta inaktuell, skolan arbetade inte efter den eller så saknades delen om vägledning i undervisningen.
Officiell text
Det som fungerade
Planen var ett levande dokument med mål på skolnivå, teman för alla årskurser och konkreta aktiviteter, och all personal använde den.
Officiell text
Utvärdera själva
Skolverkets självvärderingsverktyg hjälper rektor och huvudman att se var arbetet står innan planen revideras.
Officiell text

Det som ändras 2028

Två beslut påverkar planen från hösten 2028.

Nya läroplaner
Riksdagen beslutade i juni 2026 om nya läroplaner från hösten 2028. De får ett eget avsnitt om elevernas studie- och yrkesvägledning. Texten är inte klar än.
Officiell text
Tioårig grundskola
Förskoleklassen blir årskurs 1 och årskurserna räknas om. Prao börjar då i det som heter årskurs 9, samma skolår som dagens årskurs 8.
Officiell text

Vanliga frågor

Är en SYV-plan obligatorisk?
Nej, ingen lag eller förordning kräver ett dokument med det namnet. Skollagen kräver att eleverna har tillgång till vägledning, och Skolverkets allmänna råd säger att huvudman och rektor bör planera, följa upp och fördela ansvaret. En skriftlig plan är det vanligaste sättet att göra det och att visa det vid en granskning.
Är Skolverkets allmänna råd om studie- och yrkesvägledning bindande?
Nej, de är rekommendationer. En skola som inte följer dem behöver kunna visa att den uppfyller lagen på ett annat sätt. Råden, SKOLFS 2013:180, gäller fortfarande och har inte ändrats sedan 2013.
Vem ansvarar för SYV-planen?
Rektorn ansvarar för att vägledningen organiseras och att ansvaret är fördelat. Huvudmannen ansvarar för mål och resurser. Studie- och yrkesvägledaren skriver ofta planen, men hela skolan arbetar efter den.
Finns det ett krav på hur många elever en SYV får ha?
Nej. Varken skollagen eller de allmänna råden anger hur många elever en studie- och yrkesvägledare får ha. Kravet är att elevernas behov av vägledning kan tillgodoses.
Hur många dagar prao ska eleverna ha?
Minst tio dagar sammanlagt, från och med årskurs 8 (skollagen 10 kap. 8 a §). Prao görs i första hand på en arbetsplats och i andra hand på ett yrkesprogram i gymnasieskolan.
Hur ofta ska planen revideras?
Det finns inget fast krav, men en plan som revideras inför varje läsår håller sig levande. Planera också för en större revidering inför hösten 2028, när de nya läroplanerna börjar gälla.